5år idag
idag är det många tankar i huvet. det är nämligen 5år sen jag, mamma och pappa var med om en bilolycka.
man har tankarna; varför tackade jag Ja till att vara med och spela? varför åkte vi inte tidigare hem? varför åkte vi inte senare? många frågor om varför. men ingen idé att tänka runt såna saker nu.. för inget kan ju förändras.
Under dom här 5åren. har det gått mycket upp och ner. mycket gårt och även mycket skratt. tack vare min familj och mina vänner har jag orkat att vara som jag är just idag! TACK!
men ikväll blir det kanske till grums med sara :) kul!
Bild: Uppsala sjukhus -05
Är det inte dags att gå vidare snart???Hur länge ska du älta denna olycka? Det finns fler än du som drabbats hårt men inget blir bättre av att bara tycka synd om sig själv. Var glad åt allt fint du har i stället! Tänk på nån annan....
Tror inte du att jag försöker eller? varje ända dag! tror du att det är så jävla enkelt att gå vidare? varför ska jag tycka synd om mig själv? jag är jävligt glad att jag lever. tror du att det är så jävla enkelt att gå vidare? att ha varit gående och nu icke gående.
och jag hör att du känner verkligen inte mig.. för jag är tvärt emot det du har fått en uppfattning om mig!!
Du ska väl inte komma & säga va kristin ska göra. Kom & träffa mej så kan du få veta hur det känns att inte kunna gå på ett jävla bra tag! Nån som ska tycka synd om sig själv är nog du! Du kan ta detta hur du vill men detta är en upplysning! ha det så bra.
Jag beundrar dig Kristin. Tycker att du är så himla stark. Du kommer ta dig igenom det här, du har hela livet framför dig! :)
Kram
noa kan ta sig själv i röven, Kristin, jag är evigt tacksam över att jag fick träffa dig, du har gett mig nya perspektiv här i livet och lärt mig o njuta mer här i livet. Du är stark som än idag är här me oss :)
btw vill läsa dina dikter snart ;)
